Omfattningen
upplever regelbundet fördomar eller dåligt bemötande på grund av sin vikt
upplever att fördomarna begränsar deras eget liv
av dessa får praktiska begränsningar (undviker gym, badplatser, sociala sammanhang)
Oberoende forskningsfynd citerat i rapporten
En studie i European Heart Journal (2025) visar att obesitas gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn hos vuxna som drabbas av hjärtinfarkt.
Det digitala rummet
27 % upplever ofta eller ibland fördomar på internet kopplat till sin vikt. Vanligaste fördomarna: att man är lat/inte tränar (32 %), rena förolämpningar (27 %), att man äter fel (15 %), att man är ointelligent (12 %).
undviker att dela bilder på sociala medier
upplever sociala medier som platsen där fördomar är mest framträdande
upplever samma sak kring onlinedejting
Det fysiska rummet
upplever ofta dömande blickar av främlingar
upplever inte samma tillträde till platser/aktiviteter som andra
möts oftast av fördomar från just familj och vänner
Vården som en särskild plats för stigma
Ett återkommande mönster
Flera respondenter lyfter vården som en plats där viktstigmat är extra närvarande. Vanlig upplevelse: vårdpersonal har svårt att se förbi vikten som orsak till besväret, medan grundproblemet patienten egentligen sökte för förbises. Det leder till senare vårdsökande, fördröjda diagnoser och sämre behandling.
Det här mönstret bekräftas oberoende av Socialstyrelsens egen nationella utvärdering (se sidan "Nationell utvärdering 2026") — samma problem beskrivet från myndighetshåll, inte bara i den här industrifinansierade rapporten.
Unga vuxna (18–30 år) — extra utsatta
utsätts för fördomar minst några gånger i månaden
undviker att dela bilder på sociala medier
upplever att fördomarna begränsar deras liv
Långsiktiga effekter (oberoende forskning citerad i rapporten)
Risken för självskadebeteende och självmordstankar är ungefär dubbelt så hög bland ungdomar som upplevt orättvis behandling p.g.a. sin vikt. En studie visar 33 % högre viktökning och 91 % högre fettmassaökning åtta år senare hos ungdomar som blivit mobbade för sin vikt, jämfört med de som inte blev det.
Stigmats onda cirkel — och priset för samhället
Samhällskostnaden (IHE-rapport 2025, oberoende)
Samhällsekonomiska kostnader för obesitas: 50,8 miljarder kr (2023). Förlorad arbetsinsats till följd av obesitas: 35,3 miljarder kr — eller 57,8 miljarder kr om förlorad arbetsinsats kopplad till psykisk ohälsa räknas in. Det saknas svenska studier som isolerar hur stor andel som specifikt beror på stigma, men sambandet är etablerat: personer som upplever viktstigma går över tid upp mer i vikt än de som inte gör det.
Vad som visat sig fungera mot stigma
Utbildningsinsatser (särskilt riktade mot unga) kombinerat med personliga möten och berättelser från personer med egen erfarenhet — samma metod som visat effekt mot stigma kopplat till psykisk ohälsa. Insatser behöver riktas både mot allmänheten och mot vårdpersonal.